SCA-gradering av kaffebönor

Vad innebär SCA Grade 90+?

Kort sammanfattning

SCA Grade 90+ betyder att ett kaffe bedömts till 90 poäng eller mer på Specialty Coffee Associations 100-gradiga skala. Poängen kommer från en strukturerad sensorisk bedömning (cupping) enligt standardiserade kriterier.

Det är viktigt att förstå att en poäng i första hand är ett fackspråk för kvalitet i provningssituationen. Den säger mycket om renhet, balans och helhetsutförande — men den är inte en garanti för att en viss smakprofil passar alla.

Illustration eller grafisk bild kopplad till SCA Grade 90+ — Överblick Grade 90+ används ofta som kortform för att beskriva kaffe som placerar sig mycket högt i en standardiserad sensorisk bedömning. Bild: introduktion / överblick

Tillbaka till innehåll

Hur fungerar SCA:s poängsystem?

SCA:s poängsystem bygger på att provare bedömer ett antal definierade egenskaper och sammanväger dem till en totalpoäng. Vid cupping utvärderas vanligtvis:

Arom/doft
Smak och eftersmak
Sötma
Syra (kvalitet och struktur)
Kropp/munskänsla
Balans
Renhet i koppen
Helhetsintryck

Poängspektrum i praktiken

80 Specialty 85 Exceptionellt 90 Särskilt ovanligt

Fördjupning: vad “standardiserat” betyder (och inte betyder)

Standardisering innebär att man använder samma grundramverk (setup, formulär och bedömningspunkter). Det eliminerar inte mänsklig variation, men gör resultaten mer jämförbara mellan aktörer och över tid.

Cupping och provsmakning av kaffe — Cupping: där poängen blir till Cupping minimerar variation från bryggteknik och gör att fokus hamnar på råvarans sensoriska uttryck. Bild: metodik / sensorik

Tillbaka till innehåll

Vad särskiljer kaffe som når 90+?

För att nå 90+ krävs ofta att flera led i kedjan håller hög nivå samtidigt. Det handlar sällan om en enskild faktor, utan om samlad precision: skörd, process, torkning, sortering och råvarukvalitet.

Praktiskt återkommande

Mycket låg defektgrad i grönt kaffe, kontrollerad process (t.ex. fermentering/torkning) och en profil som ger hög klarhet, balans och distinkta sensoriska attribut i cupping.

Kaffebär på växt, ursprung och råvara — Råvara och ursprung Mikroklimat, höjd och agronomi sätter ramarna för vilka sensoriska kvaliteter som är möjliga redan innan process och rostning. Bild: ursprung / råvara

Fördjupning: varför defekter spelar så stor roll

Defekter (t.ex. skador, felaktig torkning, överfermentering) ger ofta störande, återkommande smaker som sänker “clean cup”, balans och helhetsintryck. På hög poängnivå blir marginalerna små.

Tillbaka till innehåll

Hur smakar kaffe över 90 poäng?

90+ beskriver inte en viss stil, utan hur starkt kaffet presterar inom kriterier som renhet, balans, struktur och komplexitet. Därför kan två 90+-kaffen smaka helt olika, även om båda bedöms som tekniskt mycket välutförda.

Viktigt att hålla isär Preferens (vad du gillar) och kvalitet enligt protokoll (vad som bedöms som välutfört i cupping) är relaterade, men inte samma sak.

Bryggkontext som illustrerar att koppupplevelsen påverkas av metod och vatten — Koppen hemma vs provningskoppen Bryggmetod och vatten kan förändra hur samma kaffe upplevs hemma, jämfört med en standardiserad provning. Bild: bryggkontext

Exempel: vanliga kvalitetsdrag som ofta känns tydliga i 90+

Många 90+-kaffen upplevs som “transparenta”: lätt att urskilja aromer, ren eftersmak och en struktur där syra, sötma och kropp hänger ihop utan skarpa kanter. Exakta aromassociationer varierar dock stort.

Tillbaka till innehåll

Q-grader – vem sätter poängen?

En Q-grader är en certifierad kaffeprovare som är utbildad och examinerad för att bedöma kaffe enligt internationellt standardiserade sensoriska protokoll. Certifieringen är nära kopplad till de cupping-metoder som används inom specialty coffee och förvaltas av organisationer som :contentReference[oaicite:0]{index=0}. Q-graderns roll är inte att avgöra vad som är ”gott”, utan att konsekvent och reproducerbart beskriva kvalitet enligt ett gemensamt ramverk.

Vad certifieringen innebär i praktiken

För att bli Q-grader krävs att man klarar ett omfattande antal praktiska och teoretiska tester, bland annat triangulering (att identifiera avvikande koppar), igenkänning av aromer och defekter, bedömning av syra och balans samt korrekt användning av cupping-formulär. Certifieringen är tidsbegränsad och måste regelbundet förnyas, vilket innebär att den sensoriska precisionen kontinuerligt prövas.

I Sverige arbetar Q-graders ofta i flera roller samtidigt. Det är vanligt att samma person ansvarar för inköp, intern kvalitetssäkring och utbildning på ett rosteri, eller kombinerar arbete som konsult och provare. Cupping sker därför sällan i isolering. I stället provas kaffe ofta i grupp, där flera provare kalibrerar sina intryck, jämför poäng och diskuterar beskrivningar för att säkerställa konsekvens.

Hur Q-graders används i svensk vardag

I praktiken innebär detta att poängsättning i Sverige ofta är ett kollektivt arbete. Ett kaffe kan provas flera gånger, i olika sammanhang och ibland av olika Q-graders, innan en poäng anses stabil. Q-grader-certifieringen fungerar då som ett gemensamt språk och en metodisk grund, snarare än som ett individuellt facit.

Tillbaka till innehåll

Begränsningar och vanliga missförstånd

Sensorisk bedömning är robust, men aldrig helt “objektiv”. Det är bra att känna till begränsningar när poäng används som indikator.

Tre saker att komma ihåg

(1) Poängen påverkas av provningssetup och kalibrering mellan provare. (2) Preferens är personlig. (3) Poängen är en sammanvägning — den förklarar inte alltid varför ett kaffe upplevs starkt.

Historisk kontextbild kopplad till kaffeproduktion — Kontext och historia Kaffegradering som idé är relativt ung. Under större delen av 1900-talet klassificerades kaffe främst utifrån handelsstandarder, fysiska defekter och ursprungsbeteckningar, snarare än hur kaffet faktiskt smakade i koppen. Det var först under senare delen av seklet, i takt med framväxten av specialty coffee, som sensorisk kvalitet började formaliseras och dokumenteras systematiskt. Arbetet med att skapa gemensamma cupping-protokoll och ett poängbaserat språk kulminerade i de ramverk som i dag används och förvaltas av organisationer som Specialty Coffee Association. Graderingen blev därmed ett verktyg för kommunikation och jämförbarhet mellan producenter, exportörer, rosterier och provare – snarare än ett absolut mått på “bra” eller “dåligt”. Att förstå denna historiska kontext är viktigt: poängsystemet är ett försök att skapa struktur i ett i grunden sensoriskt och mänskligt fält, inte att ersätta omdöme eller personlig smak. Bild: historisk kontext (arkiv)

Tillbaka till innehåll

Fördjupning och källor

För den som vill läsa mer om protokoll och best practices:

SCA – Protocols & Best Practices

Till toppen